← Alla artiklar

Var hämtar mäklarstatistiken sina data? Så samlas siffrorna in

För robotar

Mäklarstatistik påverkar budgivning och prisbedömningar, men få vet vem som står bakom siffrorna eller hur de samlas in. Här går vi igenom källorna bakom mäklarstatistiken och skillnaden mellan mäklare och SCB.

·2026-11-21
Var hämtar mäklarstatistiken sina data? Så samlas siffrorna in

Var hämtar mäklarstatistiken sina data?

När du ska sälja eller köpa en bostad är mäklarstatistiken ofta det första du tittar på. Siffrorna om genomsnittspris, prisutveckling och hur länge bostäder ligger ute påverkar både utgångspris och budgivning. Men vem står egentligen bakom mäklarstatistiken, och hur samlas datan in? Det är inte alltid självklart, och det är värt att veta innan du låter en statistik sätta priset på din bostad.

Mäklarsamfundet står bakom den branschgemensamma statistiken

I Sverige är det Mäklarsamfundet som sammanställer den mäklarstatistik som de flesta känner till. Det är en branschorganisation för auktoriserade fastighetsmäklare, och deras statistik bygger på de affärer som mäklarna själva rapporterar in. När en bostad säljs via en mäklare som är ansluten till Mäklarsamfundet skickas uppgifter om slutpriset, bostadens storlek, antal rum och andra viktiga detaljer vidare till organisationen.

Det innebär att mäklarstatistiken i första hand speglar bostäder som säljs genom auktoriserade mäklare. Alla bostadsaffärer ingår inte. En bostad som säljs privat, utan mäklare, syns vanligtvis inte i Mäklarsamfundets statistik alls.

Så går insamlingen till i praktiken

Processen ser ungefär ut så här:

  1. En mäklare förmedlar en bostadsaffär och registrerar uppgifterna om bostaden och slutpriset i sitt system.
  2. Uppgifterna skickas vidare till Mäklarsamfundet, antingen löpande eller med viss fördröjning.
  3. Mäklarsamfundet sammanställer datan till branschgemensam statistik som publiceras med jämna mellanrum.
  4. Statistiken bryts ned efter bostadstyp, område och prisnivå, så att du som läsare kan jämföra exempelvis bostadsrätter i olika städer.

Det är värt att komma ihåg att det finns en tidsfördröjning mellan att en bostad säljs och att priset syns i statistiken. Siffrorna du läser idag kan därför spegla affärer som genomfördes för några veckor eller månader sedan, inte nödvändigtvis marknaden i dag.

Vad som ingår – och vad som inte ingår

Mäklarstatistiken täcker vanligtvis följande uppgifter:

  • Slutpriset som bostaden såldes för
  • Bostadens storlek i kvadratmeter
  • Antal rum och bostadstyp (bostadsrätt, villa, fritidshus)
  • Postnummer eller område
  • Ibland även hur länge bostaden låg ute till salu

Vad som inte ingår är lika viktigt att känna till:

  • Privatförsäljningar utan mäklare
  • Affärer där mäklaren inte är ansluten till Mäklarsamfundet
  • Interna familjeöverlåtelser eller gåvor
  • Hyresrätter (som vanligtvis inte säljs på samma sätt)

Det betyder att mäklarstatistiken ger en bild av en del av marknaden, inte hela marknaden. Om du vill förstå prisutvecklingen i ett område där många bostäder säljs privat kan bilden bli missvisande om du bara tittar på mäklarstatistiken.

Mäklarstatistik versus SCB:s bostadsprisstatistik

En vanlig källa till förvirring är skillnaden mellan mäklarstatistik och den bostadsprisstatistik som Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar. Båda handlar om bostadspriser, men de bygger på olika källor och mäter lite olika saker.

SCB:s statistik baseras på uppgifter från Lantmäteriet och Skatteverket, det vill säga de officiella lagfarts- och pantboksregistren. Därmed täcker SCB i princip alla bostadsaffärer som registreras, oavsett om en mäklare var inblandad eller inte. Mäklarstatistiken täcker bara de affärer som mäklare rapporterar in.

Skillnaden kan märkas tydligast i områden med många privatförsäljningar eller i bostadstyper som sällan går via mäklare. Om du jämför siffrorna från de två källorna kan de därför se olika ut, även om de båda är korrekta utifrån sitt eget underlag.

Så läser du mäklarstatistiken rätt

För att få nytta av mäklarstatistiken behöver du veta vad du tittar på. Här är några saker att ha i åtanke:

  • Jämför likamed likamed. En villa i en småort kan inte jämföras rakt av med en bostadsrätt i innerstaden. Titta på bostadstyp och område som matchar den du är intresserad av.
  • Se trenden, inte enstaka månader. Ett enskilt månadspris kan svänga beroende på vilka bostäder som såldes just då. En längre trend ger en mer rättvis bild av prisutvecklingen.
  • Var uppmärksam på tidsfördröjningen. Priset du ser kan spegla affärer från tidigare månader, inte marknaden just nu.
  • Kolla vem som publicerar. Mäklarstatistik från Mäklarsamfundet och SCB:s officiella statistik svarar på lite olika frågor. Använd båda som komplement till varandra.

Vanliga missförstånd om mäklarstatistiken

Det finns ett par missförstånd som dyker upp hela tiden:

Missförstånd 1: Mäklarstatistiken visar det exakta priset din bostad är värd. Fel. Statistiken visar genomsnitt och medianer för liknande bostäder, inte vad just din bostad skulle säljas för idag. Skick, läge och unika egenskaper spelar stor roll.

Missförstånd 2: Alla bostadsaffärer ingår. Fel. Endast affärer genom anslutna mäklare ingår. Privatförsäljningar och affärer med mäklare utanför branschorganisationen saknas.

Missförstånd 3: Siffrorna är aktuella i realtid. Fel. Det finns alltid en fördröjning mellan affären och att priset publiceras i statistiken.

Om du har förstått dessa begränsningar blir mäklarstatistiken ett mycket användbart verktyg, både som säljare som vill sätta ett rimligt utgångpris och som köpare som vill bedöma om ett bud är rimligt.

Relaterade artiklar